Föreningen Gotlandskaninen

Föreningen GotlandskaninenFG

Bevarar svenska lantraskaniner sedan 1984
Hem / Mellerudskanin

Mellerudskanin

En rest av den gamla svenska huskaninen, bevarad genom en enda gårdsbesättning i Dalsland. Föreningens yngsta lantras, och den vi var nära att förlora.

Mellerudskaninen är en rest av den gamla svenska huskaninen och föreningens nytillskott. Hela rasen går tillbaka på en enda besättning: Edith Johanssons kaniner på en gård nära Mellerud i Dalsland, i folkmun "Edith i Sjöskogen".

En gård i Dalsland

Kaninerna kom till gården 1937, när Ediths föräldrar flyttade dit från Grimsö. Familjen hade hållit kaniner så länge Edith kunde minnas, och hon tog över dem när föräldrarna dog. Oftast hade hon ett tjugotal djur, mest till köttproduktion. Några såldes som sällskap.

Under alla dessa år gjordes bara en enda känd inkorsning. År 1968 köptes två svartvit-brokiga djur in, en hane och en hona. I övrigt levde stammen sluten på gården, generation efter generation.

Räddad i sista stund

I slutet av 1990-talet fick Daniel Jensen kontakt med Edith. I oktober 2001 åkte tre representanter för föreningen dit på ett första besök: Sara Johansson, Jonny Häll och Daniel Jensen. Under 2001, 2002 och 2007 köptes sammanlagt 16 djur ut från gården. Åtta av dem fick ungar utanför grundbesättningen, och det är dessa åtta som dagens Mellerudskanin härstammar från.

Edith Johansson avled i november 2010, 92 år gammal. Då var rasen redan tryggad utanför den gård där den hade bevarats i mer än sjuttio år.

Jordbruksverket erkände Mellerudskaninen som egen ras i oktober 2011, och klassar den idag som utrotningshotad husdjursras. Sedan 2020 finns dessutom ett av Jordbruksverket godkänt avelsprogram för rasen, giltigt till och med 2030.

Så ser den ut

Mellerudskaninen är ungefär lika kraftigt byggd som Gotlandskaninen, men förekommer bara i två varianter: svartvit med holländarteckning, eller albino (helvit). Öronen står upp och pälsen är normallång. Vuxna djur väger 3–3,5 kg. Till lynnet är den något lugnare än Gotlandskaninen.

En kull rymmer vanligen 4–6 ungar, men antalet varierar mycket.

Att rasen byggts upp från så få djur syns i siffrorna: inaveln ligger i snitt på omkring 15 procent, mot cirka 4 procent hos Gotlandskaninen. Ändå märks det inte på hälsan — Mellerudskaninerna är sunda och drabbas sällan av ärftliga defekter.

Genbanken idag

Mellerudskaninen bevaras genom genbanksverksamheten på samma sätt som Gotlandskaninen: uppfödare tecknar avtal, dokumenterar sina djur och utfärdar genbanksintyg. Idag finns drygt 50 genbanksbesättningar.

Vill du veta mer om att hålla eller föda upp Mellerudskanin når du genbanksansvarig på mellerudskanin@gotlandskaninen.se.